Grupputvecklingsmodeller

Grupper i arbetslivet kan utvecklas och bli mer produktiva och effektiva med tiden, med hjälp av medarbetare som mår bra. Men långt ifrån alla grupper når sin fulla potential. Utan hjälp är det lätt att fastna i fasen som kännetecknas av beroende och osäkerhet. Eller i fasen där makt, inflytande och roller är huvudfrågor. Genom olika övningar och kunskap kan vi säkerställa utvecklingen för att skapa välmående, sammansvetsade team med medarbetare som trivs och utvecklas. Det i sin tur kan generera resultat och lönsamhet. Nedan följer några av de modeller, teorier och verktyg som vi på Oak använder oss av när vi arbetar med grupputveckling.

Om IMGD-modellen och GDQ mätverktyget
IMGD (Integrated Model of Group Development) är en praktiskt tillämpbar modell för grupputveckling utvecklad av psykologiprofessorn Susan Wheelan, och är den modell som vi på Oak har valt att utgå från i vårt arbete med grupputveckling. Modellen bygger på bred forskning, är empiriskt testad och används i många olika typer av verksamheter – från utbildning till sjukvård och industri. Enligt Susan Wheelan ser utvecklingen av alla arbetsgrupper ut på samma sätt. Åtminstone till en början. Grupper går igenom olika faser och en liten del utvecklas och når sin fulla potential – det vill säga fasen som kännetecknas av effektivitet, produktivitet och hängivenhet. Många grupper fastnar i fas 2 och missar därmed möjligheten att nå fas 4. Effektiv grupputveckling måste utgå från den fas gruppen befinner i. Och insatserna ska ha fokus på gruppens behov – inte på medlemmarna som individer. Med GDQ (Group Development Questionnaire), ett instrument för att mäta gruppers effektivitet och utvecklingsmöjligheter, definierar vi var gruppen befinner sig och vad som krävs för att den ska utvecklas och ta nästa steg.

DISC-analys och Thomas PPA som verktyg
DISC-analys och användning av färger för koppling till olika beteenden är något som intresserar många, både privat och i arbetslivet. Beteenden har länge varit något som människan intresserat sig för. Dels för att förstå sig själv, men även för att förstå andra och hur vi fungerar tillsammans. Idag finns en rad verktyg och analyser för att utforska beteenden, bland annat Thomas PPA som bygger på DISC-teorin. Person Profil Analys (PPA) utvecklades 1958 av Dr Thomas Henrickson, och är en form av DISC-verktyg. Själva DISC-teorin bygger ursprungligen på Dr William Moulton Marstons teorier som finns utvecklade i hans bok ”Emotions of normal people” (1928), där han pratar om D som i dominans, I som i inflytande, S som i stabilitet och C som i compliance (anpassning). Att använda DISC som ingång i samtal om sig själv och för att möta andra är en bra startplats för ett djupare arbete med kommunikation, attityder och förhållningssätt gentemot varandra. Thomas PPA är det verktyg vi på Oak använder oss av när vi jobbar med beteenden och kommunikationsstilar för att utveckla samarbetet i grupper. Vill du läsa mer om själva testet så gör du det hos Thomas International.

Johari Fönster – att skapa ett gemensamt språk
Johari Fönster är en psykologisk kommunikationsmodell som utvecklades 1955 av Joseph Luft och Harrington Ingham, två amerikanska psykologer från University of California som studerade gruppdynamik. Modellen kan användas som ett verktyg för personlig utveckling, självkännedom och gruppdynamik, och förklarar på ett bra sätt hur relationer mellan individer och grupper kan förbättras. När vi på Oak hjälper en grupp att utvecklas skapar Johari Fönster ett gemensamt språk kring öppenhet för varandra och varför det är viktigt.

Vi på Oak erbjuder grupputveckling på en rad olika sätt och skräddarsyr gärna upplägg beroende på grupp och företag. Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.